30 november, 2020

Coronan och matvanorna

Följderna av det senaste årets råd, restriktioner och rekommendationer påverkar oss på alla upptänkliga sätt. Inte minst när det kommer till hur och vad vi äter. John Gerhard beskriver hur våra matvanor förändrats i och med pandemin och hur vi behöver tänka framgent.

Coronapandemins andra våg är över oss och den påverkar oss alla. Var och en privat, samhället och näringslivet – livsmedelssektorn inte minst. I våras stod jordbruket, ­trädgårdsnäringen, lagerhållning och transportsektor utan arbetskraft då personalen som vanligtvis kommer till Sverige för att bidra med detta, blev fast vid gränskontroller och tvingades stanna i sina hemländer. Frågor kring vår livs­medelsförsörjning blev högaktuella. Och vi svenskar började bunkra.

I Sverige har vi inte haft utegångsförbud eller hemmakarantän i någon större utsträckning men rekommendationer och restriktioner har ändå starkt påverkat våra matvanor, vad och hur vi handlar. Idag jobbar ­väldigt många hemifrån, skolor har undervisning per distans och evenemang och fritidsaktiviteter har ställts in eller begränsats starkt.

I en undersökning gjord i juli kunde Demoskop konstatera en rad förändringar i svenskarnas matvanor som en följd av vårens bunkringsvåg. Några intressanta glimtar: ca 25% säger att de har minskat sitt matsvinn, 36% säger sig planera sina inköp ­bättre, 19% att de lagar mer mat från grunden, 21% att de har bakat mer och 22% att de köper mer mat och dryck via internet.

Ica Sverige som gjort egna undersökningar konstaterar också att det bakas mer och att det lagas mer mat hemma, att husmanskost och tradi­tionella rätter ökar och att det, när festerna blir färre verkar bli lite mer festlig mat till vardags.

I april publicerade Region Stock­holms Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin rapporten Corona­pandemin och matvanor. Också den är intressant läsning i sammanhanget. Där beskrivs bland annat hur vår förmåga att klara covid-19 är kopplat till vårt allmänna hälsotillstånd och att matvanor är en viktig del i det. Rapporten lyfter också fram hur ­pandemin påverkar våra matvanor negativt, med exempel som över­dosering av kosttillskott, minskat intag av frukt och grönsaker, att vissa äldre inte får den hjälp de behöver att äta balanserat och att elever som inte får tillgång till skolmat riskerar att försämra sina matvanor. När det kommer till långsiktiga effekter beskrivs i rapporten möjligheten att förbättra matvanorna i samhället, men också risken att sociala skillnader vad gäller mat kan öka.

Alla dessa frågor aktualiseras starkt just nu, men vi behöver ta dem med oss och se på dem också mer lång­siktigt. En hel del kan vi göra själva genom att äta varierad kost, mycket frukt och grönt, handla mat som inte innehåller giftrester, handla av lokala producenter med mera. Det är viktiga insatser som kan påverka stort. Men att trygga tillgången, inte bara på ­tillräckligt mycket utan också näringsrik och hälsosam mat för alla i samhället, för det krävs stora politiska insatser framöver.