7 april, 2020

Säsong med förhinder

Nu börjar skördesäsongen i Europa. Men många av de som vanligtvis sköter ruljangsen sitter i år fast i sina hemländer. John Gerhard berättar.

Sedan många år tillbaka är vi vana vid att ständig ha tillgång till allt. Och att så gott som allt fungerar. I vår globaliserade värld rullar allt bara på. Själv arbetar jag bland annat med import av ekologiska bananer från småbönder i Dominikanska Republiken, Peru och Ecuador. Vecka för vecka, året runt skördas bananer vid exakt rätt tidpunkt, sorteras, tvättas, packas och kyls ner till exakt rätt temperatur för att klara resan till Europa. Det rullar på. Alla förväntar sig just det. Att dessa frukter som odlas på andra sidan jordklotet alltid ska finnas även här, hos oss. Helst ska de vara perfekta också. Och billiga.

Samma sak gäller många andra livsmedel. Nu är det vår i vår del av världen. I södra Europa är det på många håll dags att skörda primörer och ganska snart även de första stenfrukterna. Och det samtidigt som mycket annat som växer och blommar – som ska ge oss mat lite längre fram – behöver tas omhand. Längre norrut i Europa sås och planteras det för fullt på friland, i växthusen skördas redan en hel del och snart börjar den på många håll efterlängtade sparrisskörden.

I södra Sverige mognar nu de första grönsakerna och snart drar skördesäsongen igång, medan det på andra håll jobbas med vårbruk och utplantering. Och i skogen är det snart tid för att plantera och röja ungskog – arbeten som måste utföras relativt snart efter det att tjäle och snö lämnat markerna.
Men vem gör jobbet? Här i Sverige står utländsk arbetskraft för 80 procent av säsongsarbetet inom jord- och skogsbruket. Varje år ser människor från främst Polen och Baltikum (sammanlagt runt 5 000 personer) till att vi får härliga svenska jordgubbar på bordet om sommaren, för att bara nämna något. I de stora frukt- och grönsaksproducerande länderna Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien handlar det om hundratusentals duktiga säsongsarbetare från länder som Marocko, Rumänien, Polen, Ukraina – som varje år sluter upp när de behövs.

I år leder myndigheternas åtgärder mot spridningen av coronaviruset till att de flesta av dessa säsongsarbetare inte kan resa. I Tyskland söks volontärer för att rädda sparrisen och i Frankrike uppmanar regeringen permitterade och arbetslösa ur andra yrkesgrupper att ge sig ut på fälten för att hjälpa odlarna. I Sverige har Lantbrukarnas Riksförbund erbjudit sig att hjälpa till med upp till 8 000 jobb till permitterade från andra yrkeskategorier.

Det är just nu svårt att se hur situationen ska kunna lösas, men för att säkra tillgången på frukt och grönt under sensommar och höst krävs åtgärder som möjliggör för säsongsarbetarna att resa dit där de behövs.

Just nu påminns vi om att inget faktiskt rullar av sig självt, utan att det är människor som gör det möjligt. Hårt arbetande människor som med sina gedigna kunskaper och erfarenheter förtjänar långt mer respekt än de ofta får. Att fler av oss får en inblick i dessa så viktiga arbeten och en chans att lära av dem som kan, vore bara av godo. Sådan kunskap och erfarenhet kommer alltid att behövas, inte minst i kristid.

John Gerhard projektutvecklare